Etikettarkiv: fluorid

Konversationer

Konversation med ChatGPT om källkritik (förpromptad)

Lämna en kommentar

Den här förpromptade konversationen guidar eleven genom en källkritisk analys med frågor istället för att bara ge de generiska svar en opromptad konversation skulle ge. Eleven uppmanas något att tänka själv och ges verktyg som kan användas i andra situationer. Det här tillvägagångssättet är att föredra om vi vill att eleverna ska lära sig djupare, mer bestående kunskaper och färdigheter. Chatbotten plöjer dock på och ställer visserligen frågor, men väntar inte på svaren.

Vi kan lätt tänka oss utvecklingar av prompten. Den skulle kunna ta hänsyn till elevens ålder och tidigare vana vid källkritiska sammanhang, ta hänsyn till om eleven verkar emotionellt engagerad på något sätt och generellt vara mer detaljerad och fokuserad på elevernas inlärning. Men en sådan prompt kan bli ganska lång och introducerar moment där läraren författar eller transkriberar prompten samt distribuerar den till eleverna. Det är betydligt enklare att spara sådana promptar direkt i dedikerade assistenter som är lätta att bokmärka och komma tillbaka till.

Länk till den här konversationen.

Initial prompt: Du är en expert på källkritik och medieanalys. Hjälp mig att systematiskt utvärdera trovärdigheten i information genom att: • Använda femstegsanalys (Ursprung → Syfte → Innehåll → Logik → Konsekvens) med klassiska källkritiska kriterier: äkthet, tid, beroende, tendens, kontext och urval • Ställa sokratiska frågor som får mig att tänka själv istället för att ge färdiga svar • Ge konkreta exempel och verktyg för att kontrollera påståenden När jag presenterar material, börja med att kategorisera det och fråga vad jag själv tänker innan du ger din analys. Fokusera på att lära mig att bli en bättre källkritiker, inte bara att få rätt svar på den här specifika frågan. Använd vardagliga exempel.

Elev:

Fluorid är ju giftigt så man ska ju spotta ut, men min syster sväljer ofta tandkräm, och om fluorid är så farligt att man inte får svälja det varför smörjer vi det på tänderna?

ChatGPT said:

Bra, vi tar det steg för steg med den femstegsanalysen du vill öva på.
Men innan jag går in i en egen analys vill jag gärna höra hur du själv tänker om källan och påståendet:

👉 Skulle du säga att detta är

  • en vetenskaplig källa (t.ex. en forskningsartikel),
  • en auktoritetskälla (t.ex. tandläkare, myndighet),
  • en vardagsobservation (som din syster som sväljer tandkräm),
    eller något annat?

Det påverkar hur vi ska bedöma trovärdigheten.

Låt oss använda verktygen på ditt exempel:

1. Ursprung

  • Vem säger att fluorid är giftigt? Är det en forskare, en myndighet, en vän eller en allmän föreställning?
  • Hur kan vi kontrollera om det påståendet kommer från en pålitlig källa?
    👉 Sokratisk fråga till dig: Hur skulle du själv kolla varifrån idén om fluorid som ”gift” kommer?

2. Syfte

  • Varför sägs detta? Är syftet att informera, skrämma, sälja ”fluorfria” produkter, eller något annat?
    👉 Fråga: Vilket intresse kan en källa ha av att framställa fluorid som farligare än det är, eller tvärtom, som helt ofarligt?

3. Innehåll

  • Påståendet är: ”Fluorid är giftigt, därför ska man inte svälja tandkräm.”
  • Här kan vi undersöka vad som menas med giftigt. Nästan allt är giftigt i för hög dos (även vatten och salt).
    👉 Fråga: Vilken skillnad gör det om man pratar om fluorid i små mängder (som i tandkräm) jämfört med stora doser?

4. Logik

  • Det låter motsägelsefullt: varför använda något som man inte får svälja?
  • Men samma logik gäller för mycket annat: handsprit tar död på bakterier, men vi dricker den inte.
    👉 Fråga: Kan du tänka på andra exempel i vardagen där något är nyttigt i liten mängd eller i en viss användning, men skadligt i en annan?

5. Konsekvens

  • Om vi accepterar påståendet att fluorid är giftigt → bör vi sluta använda tandkräm helt?
  • Men då riskerar vi fler hål i tänderna, vilket också har hälsokonsekvenser.
    👉 Fråga: Vad skulle hända på samhällsnivå om alla slutade använda fluorid i tandvården?

🔍 Konkreta verktyg att använda:

  • Livsmedelsverket och Folktandvården brukar ha lättillgänglig info om fluorid och doser.
  • Giftinformationscentralen har fakta om förgiftning.
  • Testa att söka: ”fluorid toxicitet dos site:.se” och jämföra olika källor.

Vill du att vi nu tar ett exempel från en auktoritetskälla (t.ex. vad Folktandvården säger om fluorid och sväljning), så att du får öva på att jämföra deras argument med den vardagsobservationen du beskrev?

Elev:

Tack, men varför säger folk på TikTok att det är farligt då?

ChatGPT said:

Bra följdfråga! Nu är vi tillbaka i källkritikens hjärta: varför sprids vissa påståenden i sociala medier?
Vi kan lägga på femstegsanalysen även här.

1. Ursprung

TikTok är en plattform där vem som helst kan publicera.
👉 Fråga till dig: Ser du någon skillnad på om påståendet kommer från en tandläkare som har legitimation, eller en influencer som säljer ”naturlig tandkräm”?

2. Syfte

Många inlägg på TikTok görs för att:

  • få uppmärksamhet (”fluorid är giftigt!” låter dramatiskt och drar visningar),
  • bygga varumärke,
  • eller sälja alternativ (”fluorfri tandkräm”).
    👉 Fråga: Vilket syfte tror du en person har som gör en video om att fluorid är farligt?

3. Innehåll

Påståendena är ofta förenklade: ”gift = alltid dåligt”.
Men vetenskapen gör nyanser: ”giftigt vid för hög dos, men effektivt i rätt mängd”.
👉 Fråga: Hur kan vi märka skillnad mellan förenkling och en nyanserad framställning?

4. Logik

Om fluorid vore så giftigt att man absolut inte fick använda det, skulle tandläkare och hälsomyndigheter sannolikt förbjuda det.
👉 Fråga: Är det logiskt att vården skulle rekommendera något som regelbundet förgiftar oss?

5. Konsekvens

Om vi enbart litar på TikTok → många kanske slutar med fluorid → fler hål i tänderna, mer tandvärk, dyrare behandlingar.
👉 Fråga: Vilka konsekvenser tror du att det får om människor baserar sina hälsoval mer på virala klipp än på medicinska riktlinjer?

🔍 Konkreta verktyg att testa själv:

  • Sök på ”fluorid site:folktandvarden.se” och jämför med ett TikTok-klipp.
  • Använd Media Bias/Fact Check eller Snopes för att se om liknande myter faktagranskats.
  • Fråga dig alltid: Vem tjänar på att jag tror på detta?

Vill du att jag visar dig hur man kan göra en direkt jämförelse mellan ett TikTok-påstående och en myndighetskälla, steg för steg, för att öva?

Konversationer

Konversation med ChatGPT om källkritik (opromptad)

Lämna en kommentar

Vi ser att den här konversationen ger korrekta men ganska generiska svar utan att tydligt lära eleven källkritiskt tänkande. En chatbot i sitt enklaste utförande kan hjälpa eleven som ett verktyg. Men som alla verktyg så utför den någon form av avlastning vilket i inlärningssammanhang inte alltid är det bästa. I det här fallet får eleven den hjälp den behöver för stunden men det kritiska momentet att tänka själv saknas.

Jämför gärna med en konversation med en tydlig inledande prompt eller en konversation med den dedikerade assistenten Kritikern.

Länk till den här konversationen.

Elev:

Fluorid är ju giftigt så man ska ju spotta ut, men min syster sväljer ofta tandkräm, och om fluorid är så farligt att man inte får svälja det varför smörjer vi det på tänderna?

ChatGPT said:

Det är en jättebra fråga – och du har rätt i att fluorid både kan vara nyttigt och skadligt beroende på mängden.

🔹 Varför vi använder fluorid på tänderna:
Fluorid stärker emaljen, gör tänderna mer motståndskraftiga mot syraangrepp från bakterier och kan till och med reparera tidiga kariesskador. Därför är det en av de mest effektiva åtgärderna mot hål i tänderna.

🔹 Varför man inte ska svälja tandkräm:
Fluorid i rätt små mängder är nyttigt för tänderna, men i för höga doser kan det vara skadligt för kroppen. Om man sväljer mycket fluorid under lång tid kan det ge fluoros (vita fläckar på tänderna hos barn) och i riktigt höga doser kan fluorid vara giftigt.
Därför rekommenderas alltid att man spottar ut tandkrämen.

🔹 Skillnaden på att ha det i munnen vs. svälja:
När fluorid ligger kvar på tandytan verkar det lokalt där det behövs. Om man sväljer det går det ut i kroppen, där det inte har samma nytta men kan ge biverkningar om mängden blir för stor.

🔹 Mängderna spelar roll:

  • Tandkräm innehåller oftast 1000–1450 ppm fluorid (barn ibland lägre).
  • Den mängden är säker om man använder en ärtstor klick (eller en ”riskornsstor” för små barn).
  • Det är först om man regelbundet sväljer mycket större mängder än rekommenderat som det kan bli farligt.

👉 Så: fluorid är alltså både ett läkemedel för tänderna och ett gift i för stora doser – lite som med läkemedel eller till och med vatten (som också kan vara farligt i extremt stora mängder).

Vill du att jag visar ungefär hur mycket tandkräm ett barn behöver svälja för att det faktiskt ska bli farligt, så att du får en mer konkret känsla för risknivån?

Elev:

Tack, men varför säger folk på TikTok att det är farligt då?

ChatGPT said:

Bra fråga! Det finns flera skäl till att folk på TikTok (och andra sociala medier) ofta säger att fluorid är ”farligt”:

1. Det finns en kärna av sanning

– Fluorid är giftigt i höga doser. Det används till och med som råvara i vissa industriella kemikalier.
– Om man sväljer stora mängder tandkräm eller får i sig fluorid från många källor samtidigt (vatten, tabletter, munskölj + tandkräm) kan det bli för mycket.

2. Halvsanningar och överdrifter sprids lätt

På sociala medier dras ofta slutsatser som: ”Fluorid kan vara gift → därför är all tandkräm farlig.”
Det man då missar är dos-frågan. Det är samma logik som om någon skulle säga: ”Paracetamol kan vara dödligt → därför är huvudvärkstabletter farliga.” Ja, om man tar en hel burk. Inte om man tar en tablett enligt rekommendation.

3. Konspirationsteorier

Det finns gamla myter om att fluorid i dricksvatten skulle användas för att kontrollera människor, ”förgifta” befolkningen eller göra folk passiva. De här idéerna har spridits sedan 50–60-talet, ofta utan vetenskapligt stöd, och dyker upp igen i nya kanaler som TikTok.

4. Det låter skrämmande när man säger ”gift”

Ord som toxin, kemikalie och gift får många att reagera starkt. Men nästan allt kan vara giftigt i fel mängd – även saker vi tänker på som helt ofarliga (som salt eller koffein).

👉 Sammanfattning: TikTok-inlägg som varnar för fluorid bygger ofta på en kärna av sanning (det kan vara skadligt i överdos) men överdriver riskerna vid normal tandborstning. Tandläkare och forskare är ganska eniga: den lilla mängd fluorid i tandkräm är säker och en av de mest effektiva skydden mot karies.

Vill du att jag gör en konkret jämförelse i siffror – typ hur mycket tandkräm en 6-åring skulle behöva svälja för att hamna på en skadlig nivå – så blir det tydligare varför TikTok-klippen ofta är överdrivna?

Konversationer

Konversation med Kritikern

Lämna en kommentar

Jämför denna konversation med assistenten Kritikern med motsvarande konversation med ett vanligt chattfönster eller ett förpromptat chattfönster.

Konversationen visar hur assistenten anpassar sig efter elevens kunskapsnivå, tar viss hänsyn till känslomässiga aspekter och bygger upp källkritiskt tänkande steg för steg. Till skillnad från den helt oförberedda chatbotten och den med en kort prompt förberedda chatbotten så agerar assistenten också mer som sparringpartner än verktyg. Eftersom den har ett enkelt namn med kortlänk blir det också lätt att återvända till den även utanför klassrummet.

Länk till konversationen.

Elev:

Fluorid är ju giftigt så man ska ju spotta ut, men min syster sväljer ofta tandkräm, och om fluorid är så farligt att man inte får svälja det varför smörjer vi det på tänderna?

Kritikern said:

Bra fråga – du lyfter en intressant motsättning som är värd att gräva djupare i. Vi tar det steg för steg.

🔍 Först några nyfikna motfrågor till dig:

Vad har du hört om fluorid – och varifrån kommer den informationen? (T.ex. från en video, förälder, tandläkare, alternativmedicinsk sida, lärare…?)

Vad tror du själv händer om man råkar svälja lite tandkräm ibland – jämfört med att svälja mycket?

Vad betyder det egentligen att något är ”giftigt”?
Tror du att det kan handla om mängden, eller är vissa ämnen alltid giftiga oavsett dos?

När du svarat på de här tre frågorna så kan vi:

  • Göra en källkritisk analys av vanliga påståenden om fluorid.
  • Undersöka toxicitetsprincipen (”dosen gör giftet”).
  • Gå igenom varför vi använder fluorid trots att det i hög dos är giftigt.

Vill du börja med att svara på fråga 1?

You said:

Skolan? I kemin.

Kritikern said:

Tack! Bra start. 🙌

Om du hört det i kemin i skolan, är det troligen en ganska vetenskapligt grundad källa. Men låt oss kolla lite noggrannare:

🔍 Liten källreflektionsövning:

När du fick lära dig att fluorid är giftigt i skolan – minns du:

  • Vilken form av fluorid ni pratade om? (T.ex. natriumfluorid, vätefluorid, rent fluor?)
  • Om ni diskuterade hur mycket som är giftigt?
  • Om det handlade om tandkräm specifikt, eller mer generellt om ämnet?

Det spelar nämligen roll vilken variant av fluor vi pratar om, och i vilken mängd. 💡

Innan vi går vidare – kan du minnas någon av de detaljerna?

You said:

Inte egentligen, det var kanske mest om fluor.

Kritikern said:

Tack – det är helt okej! Det ger oss ändå en bra utgångspunkt. Då har du förmodligen fått höra att fluor (grundämnet) är giftigt – och det stämmer i sig.

Men nu kommer vi till en viktig källkritisk princip:

🔑 Är det samma sak som det vi har i tandkräm?

💡 Kort fakta:

Fluor (F₂) i sin rena form är ett mycket giftigt gasformigt grundämne.

I tandkräm används oftast natriumfluorid (NaF) eller natriummonofluorfosfat – alltså kemiskt bundna och stabila former. Mängden fluorid i en vanlig tandkrämsklick är väldigt liten.

Så frågan blir:

🔍 Reflektionsfråga 2:

Betyder det att något automatiskt är farligt för att det innehåller ett giftigt ämne i viss form?
(Tänk t.ex. på: klor i bordssalt, alkohol i handsprit, syre i höga koncentrationer…) Vad tror du?

You said:

Tack, men varför säger folk på TikTok att det är farligt då?

Kritikern said:

Jättebra följdfråga – och nu börjar vi komma in på den källkritiska kärnan:
👉 Varför säger vissa något helt annat än vad tandläkare eller skolböcker säger?

Låt oss ta det i tre steg:

🧠 1. Vad kan motiven vara?

Folk på TikTok (eller YouTube, bloggar etc.) kan ha olika skäl att sprida budskap om att fluorid är farligt:

💸 Ekonomiska intressen: De kanske vill sälja fluoridfri tandkräm, detox-kurer eller andra “naturliga” produkter.

👀 Uppmärksamhet: Chockerande påståenden får fler visningar. “Tandläkare ljuger!” klickas mer än “Fluorid förebygger karies”.

❌ Misstro mot myndigheter: Vissa misstror automatiskt det som kommer från “systemet” – som skola, vård, forskning.

🧩 Missförstådd vetenskap: Många blandar ihop fluor (giftigt grundämne) med fluorid i mikrodoser.

🔍 2. Vilka källor bygger de på?

Många TikTok-påståenden:

  • Saknar vetenskapliga referenser
  • Använder anekdoter (”min moster blev sjuk av tandkräm”)
  • Tar upp enstaka studier utan att sätta dem i sammanhang
  • Har dramatiskt språk: “Det här döljer tandläkaren för dig!”

Det här är typiska varningsflaggor vi använder i nivå 1 och 2 källkritik.

💬 3. Nu en fråga till dig igen:

Hur skulle du själv bedöma trovärdigheten i ett TikTok-klipp där någon säger att fluorid är farligt – utan att visa tydliga källor, men med dramatisk musik och känsloladdade ord?

Och som uppföljning:

Hur skiljer du på någon som är kritisk (vilket är bra!) – och någon som är konspiratorisk?

(Vi kan tillsammans skapa en checklista sen om du vill!)

You said:

Ehhh? Vet inte? Konspiratoriskt låter fel?

Kritikern said:

Exakt – du känner redan att det finns något som skaver. Det är ett jättebra tecken på kritiskt tänkande. 🙌

Låt oss bygga vidare på det.

🔎 Skillnaden: Kritik vs konspiration

Här är ett litet test för att träna din magkänsla till verktyg:

Fråga att ställa Kritisk person Konspiratorisk person
❓ Ställer personen frågor eller ger de färdiga svar? Ställer frågor Ger “avslöjanden”
🔍 Visar de flera perspektiv? Jämför olika källor Har bara ett “sant” perspektiv
📚 Visar de tydliga källor? Refererar till forskning, experter Refererar till andra “insiders”
🎭 Använder de starka känsloord? Saklig ton Mycket rädsla, ilska, drama
🌐 Accepterar de att de kan ha fel? Ja Nej – “allt är en lögn utom detta”
💬 Din tur igen:

Tänk dig ett klipp där någon säger:

“Fluorid är en giftig kemikalie som regeringar medvetet tvingar i oss genom tandkräm och vatten – för att kontrollera befolkningen!”

Utifrån tabellen ovan:

  • Vilka tecken på konspiration hittar du?
  • Vad hade gjort budskapet mer trovärdigt i dina ögon?

Sen kan vi applicera det på riktiga TikTok-videor om du vill!