Etikettarkiv: Källkritik

En föränderlig värld

The most common way people give up their power is by thinking they don’t have any.

– Alice Walker

Utmaning: Eleverna tror på allt de läser på nätet

Konversation med assistenten Kritikern
Konversation Inlägg

Elevernas mobiler vibrerar. Någon har delat en video på TikTok som ”bevisar” att månlandningen var fejkad. En kompis har postat en artikel om att vaccin orsakar autism. Instagram visar bilder som påstås vara från den senaste stora världskonflikten men som egentligen är från en helt annan, och äldre, konflikt.

För dina elever är detta vardagsmat. De navigerar dagligen genom en ström av påståenden, bilder och ”bevis” utan att alltid ha verktygen för att bedöma vad som är trovärdigt. Resultatet kan lätt bli att de antingen tror på allt eller blir så cyniska att de slutar tro på något alls.

Du ser konsekvenserna i klassrummet. När du undervisar om demokrati hävdar någon att ”alla politiker ljuger ändå”. Vid genomgången om andra världskriget ifrågasätter en elev Förintelsen baserat på något de sett online. Under en religionslektion påstår en annan att ”alla religioner är bara påhitt för att kontrollera folk” efter att ha läst en meme på Reddit och en annan hävdar att det är helt orimligt att låta troende delta i styrandet av vårt samhälle då de ”tror på låtsaskompisar som Mållgan”.

Det handlar inte om att de är dumma eller ointresserade. Tvärtom visar elever ofta stor nyfikenhet och engagemang när de diskuterar dessa ämnen. Problemet är snarare att de saknar systematiska metoder för att värdera information. De har svårt att skilja en vetenskaplig studie från en bloggpost, en ögonvittnesrapport från politisk propaganda eller etablerade fakta från kontroversiella teorier.

Samtidigt förväntar vi oss att de ska kunna ta informerade beslut som medborgare. De ska rösta, engagera sig i samhällsfrågor och delta i demokratiska processer. Men kan de göra det utan att kunna bedöma trovärdigheten i den information de baserar sina åsikter på?

Traditionell källkritikundervisning räcker inte längre. Att lära ut skillnaden mellan primära och sekundära källor är viktigt, men det hjälper inte när eleverna möter subtil desinformation paketerad som legitim journalistik, eller när de ser videor som ser autentiska ut men är AI-genererade.

Vi behöver verktyg som kan skapa realistiska träningssituationer, som kan simulera olika typer av vilseledande information, och som kan hjälpa eleverna utveckla en mer sofistikerad förståelse för hur modern desinformation fungerar. Det är här AI kommer in som en oväntat kraftfull pedagogisk partner. Det finns studier som visar att diskussioner med chatbottar har en reell möjlighet att avprogrammera de som tror på konspirationsteorier.

Låt oss se hur AI kan hjälpa till med denna utmaning. Här kan du i tre olika konversationer se hur en chatbot hanterar en orolig elev beroende på hur pass förberedd den är. Du kan gå direkt in till konversationen och fortsätta den, alternativt läsa konversationen bekvämt i ett inlägg på den här webbplatsen.

Konversation med assistenten Kritikern
Konversation Inlägg

Konversation med ChatGPT om källkritik (opromptad)

Vi ser att den här konversationen ger korrekta men ganska generiska svar utan att tydligt lära eleven källkritiskt tänkande. En chatbot i sitt enklaste utförande kan hjälpa eleven som ett verktyg. Men som alla verktyg så utför den någon form av avlastning vilket i inlärningssammanhang inte alltid är det bästa. I det här fallet får eleven den hjälp den behöver för stunden men det kritiska momentet att tänka själv saknas.

Jämför gärna med en konversation med en tydlig inledande prompt eller en konversation med den dedikerade assistenten Kritikern.

Länk till den här konversationen.

Elev:

Fluorid är ju giftigt så man ska ju spotta ut, men min syster sväljer ofta tandkräm, och om fluorid är så farligt att man inte får svälja det varför smörjer vi det på tänderna?

ChatGPT said:

Det är en jättebra fråga – och du har rätt i att fluorid både kan vara nyttigt och skadligt beroende på mängden.

🔹 Varför vi använder fluorid på tänderna:
Fluorid stärker emaljen, gör tänderna mer motståndskraftiga mot syraangrepp från bakterier och kan till och med reparera tidiga kariesskador. Därför är det en av de mest effektiva åtgärderna mot hål i tänderna.

🔹 Varför man inte ska svälja tandkräm:
Fluorid i rätt små mängder är nyttigt för tänderna, men i för höga doser kan det vara skadligt för kroppen. Om man sväljer mycket fluorid under lång tid kan det ge fluoros (vita fläckar på tänderna hos barn) och i riktigt höga doser kan fluorid vara giftigt.
Därför rekommenderas alltid att man spottar ut tandkrämen.

🔹 Skillnaden på att ha det i munnen vs. svälja:
När fluorid ligger kvar på tandytan verkar det lokalt där det behövs. Om man sväljer det går det ut i kroppen, där det inte har samma nytta men kan ge biverkningar om mängden blir för stor.

🔹 Mängderna spelar roll:

  • Tandkräm innehåller oftast 1000–1450 ppm fluorid (barn ibland lägre).
  • Den mängden är säker om man använder en ärtstor klick (eller en ”riskornsstor” för små barn).
  • Det är först om man regelbundet sväljer mycket större mängder än rekommenderat som det kan bli farligt.

👉 Så: fluorid är alltså både ett läkemedel för tänderna och ett gift i för stora doser – lite som med läkemedel eller till och med vatten (som också kan vara farligt i extremt stora mängder).

Vill du att jag visar ungefär hur mycket tandkräm ett barn behöver svälja för att det faktiskt ska bli farligt, så att du får en mer konkret känsla för risknivån?

Elev:

Tack, men varför säger folk på TikTok att det är farligt då?

ChatGPT said:

Bra fråga! Det finns flera skäl till att folk på TikTok (och andra sociala medier) ofta säger att fluorid är ”farligt”:

1. Det finns en kärna av sanning

– Fluorid är giftigt i höga doser. Det används till och med som råvara i vissa industriella kemikalier.
– Om man sväljer stora mängder tandkräm eller får i sig fluorid från många källor samtidigt (vatten, tabletter, munskölj + tandkräm) kan det bli för mycket.

2. Halvsanningar och överdrifter sprids lätt

På sociala medier dras ofta slutsatser som: ”Fluorid kan vara gift → därför är all tandkräm farlig.”
Det man då missar är dos-frågan. Det är samma logik som om någon skulle säga: ”Paracetamol kan vara dödligt → därför är huvudvärkstabletter farliga.” Ja, om man tar en hel burk. Inte om man tar en tablett enligt rekommendation.

3. Konspirationsteorier

Det finns gamla myter om att fluorid i dricksvatten skulle användas för att kontrollera människor, ”förgifta” befolkningen eller göra folk passiva. De här idéerna har spridits sedan 50–60-talet, ofta utan vetenskapligt stöd, och dyker upp igen i nya kanaler som TikTok.

4. Det låter skrämmande när man säger ”gift”

Ord som toxin, kemikalie och gift får många att reagera starkt. Men nästan allt kan vara giftigt i fel mängd – även saker vi tänker på som helt ofarliga (som salt eller koffein).


👉 Sammanfattning: TikTok-inlägg som varnar för fluorid bygger ofta på en kärna av sanning (det kan vara skadligt i överdos) men överdriver riskerna vid normal tandborstning. Tandläkare och forskare är ganska eniga: den lilla mängd fluorid i tandkräm är säker och en av de mest effektiva skydden mot karies.

Vill du att jag gör en konkret jämförelse i siffror – typ hur mycket tandkräm en 6-åring skulle behöva svälja för att hamna på en skadlig nivå – så blir det tydligare varför TikTok-klippen ofta är överdrivna?

Träna källkritik

I en tid när desinformation och fejk news sprids snabbare än någonsin är källkritik en grundläggande färdighet. Vi behöver verktyg för att snabbt kunna avgöra om en källa är pålitlig och förstå när och hur information kan manipuleras. God källkritik är nyckeln till att fatta informerade beslut och att aktivt delta i den demokratiska processen.

Den här assistenten hjälper dig att utvärdera trovärdighet och bias i olika material. Den skapar övningar där du får granska historiska dokument, nyhetsartiklar och sociala medier. Den kan också hjälpa till att bedöma en texts trovärdighet.

Be den skapa övningar med varierande svårighetsgrad för att träna på att identifiera vilseledande information. Jämför texter med olika trovärdighet eller analysera hur samma händelse rapporteras från olika perspektiv.

Kritikern:
ChatGPT: https://gpthb.se/kritikern
Gemini Gem: https://gpthb.se/kritikerngem
Exempelkonversation

Läs också: Utmaning: Eleverna tror allt de läser på nätet för att se fördelarna med en assistent jämfört med en enklare prompt.