Månadsarkiv: november 2025

Utmaningar

En sensuell värld

Every child is an artist. The problem is how to remain an artist once you grow up.

– Pablo Picasso

Möjlighet: Strukturerad hjälp i kreativa situationer

Konversation med assistenten Kompositören
Konversation Inlägg

Skolans praktiska och estetiska ämnen handlar om att skapa, uppleva och reflektera med både huvud, händer och hjärta. Här möts teori och praktik, tradition och nytänkande, tanke och känsla. I de här ämnena utvecklas inte bara färdigheter utan också kreativitet, problemlösningsförmåga och ett estetiskt sinne.

Många skulle nog ifrågasätta vad AI har att göra i de här sammanhangen och jag är inte intresserad av att inkräkta på det kreativa skapandet utan enbart att bidra med verktyg som stöttar det.

Assistenter kan i de här ämnena fungera som kunskapskällor, inspiratörer och stöd inför den skapande processen. De kan hjälpa eleven att bättre förstå tekniker och material, utforska kulturella sammanhang eller att hjälpa till med att strukturera kreativa projekt. De är framför allt textbaserade och fungerar därför bäst innan och efter det verkliga praktiska arbetet. De ämnen vi kallar praktiska och estetiska är en spretig samling och låter sig inte enkelt beskrivas i grupp. Utmaningar för ett av ämnena är oftast helt annorlunda från de utmaningar som andra ämnen har.

Konversation med assistenten Kompositören
Konversation Inlägg

Utmaningar

En kommunikativ värld

Speak so that I may see you.

– Sokrates

Utmaning: Eleverna läser ytligt

Konversation med assistenten Språkdetektiven
Konversation  Inlägg

Ett välkänt problem inom läsforskningen är att många elever fastnar på textens yta utan att upptäcka vad som döljer sig under. De kan återberätta handlingen perfekt men missar ironin, undertexterna och eventuell språklig manipulation. När de läser en debattartikel ser de argumenten men inte vilka värderingar som ligger bakom ordvalen, eller hur författaren försöker påverka känslor snarare än förnuft.

Jämför det med kritisk läsning där läsaren aktivt letar efter dolda budskap, ifrågasätter vad som sägs och vad som utelämnas, och förstår hur språkliga val formar verklighetsbilder. De ser skillnaden mellan att säga ”flyktingar strömmar in” kontra ”människor söker skydd” och förstår att båda beskriver samma situation men skapar helt olika känslor hos läsaren.

Det här handlar om skillnaden mellan passiv konsumtion och aktiv analys av text. Språk är aldrig neutralt – det används alltid för att skapa intryck, värdera och påverka. Vi ska se hur assistenten Språkdetektiven kan avslöja dessa dolda mekanismer.

Konversation med assistenten Språkdetektiven
Konversation  Inlägg

Utmaningar

En förståelig värld

Nothing in life is to be feared, it is only to be understood.

– Marie Curie.

Utmaning: Matematik känns meningslöst och abstrakt

Konversation med assistenten What If
Konversation  Inlägg

Eleverna stirrar tveksamt på tavlan där du skriver upp formeln för andragradsekvationer. ”När kommer jag någonsin att använda det här?” frågar någon. Du förklarar att det används inom teknik och fysik, men eleven himlar med ögonen. ”Jag ska inte bli ingenjör.”

För många elever är matematik en samling mystiska regler och symboler utan koppling till verkligheten. De memorerar formler och exempellösningar till provet men glömmer dem direkt efteråt. Derivata blir bara en procedur att följa, inte ett verktyg för att förstå förändring. Geometri blir bara figurer på papper, i den mån de orkar rita själva, inte språket som beskriver rummets struktur.

Eleverna kan lösa standarduppgifter, men när problemet förändras står de handfallna. De frågar ”Vilken formel ska jag använda?” i stället för att fundera över vad problemet egentligen handlar om. Matematik blir något de gör istället för något de förstår. Kvadratroten förklaras som en matematisk operation, inte som ett verktyg för att beräkna avstånd. Funktioner blir kurvor i ett koordinatsystem, mer sällan modeller som beskriver hur världen förändras.

Vi säger gärna att vi lever i en värld full av matematik, men vi kan inte sticka under stol med att mycket av det vi lär ut faktiskt aldrig kommer att komma till användning för en del elever. Algoritmer bestämmer vad de ser på sociala medier. Statistik används för att påverka deras åsikter. Exponentiell tillväxt styr allt från virala videor till klimatförändringens acceleration. Men det här är ofta dolt och många elever inser sällan kopplingarna till det matematiska innehållet.

Här är några specialiserade assistenter som kanske kan hjälpa eleverna att hitta mening och förståelse i matematiken.

Konversation med assistenten What If
Konversation  Inlägg

Utmaningar

En föränderlig värld

The most common way people give up their power is by thinking they don’t have any.

– Alice Walker

Utmaning: Eleverna tror på allt de läser på nätet

Konversation med assistenten Kritikern
Konversation Inlägg

Elevernas mobiler vibrerar. Någon har delat en video på TikTok som ”bevisar” att månlandningen var fejkad. En kompis har postat en artikel om att vaccin orsakar autism. Instagram visar bilder som påstås vara från den senaste stora världskonflikten men som egentligen är från en helt annan, och äldre, konflikt.

För dina elever är detta vardagsmat. De navigerar dagligen genom en ström av påståenden, bilder och ”bevis” utan att alltid ha verktygen för att bedöma vad som är trovärdigt. Resultatet kan lätt bli att de antingen tror på allt eller blir så cyniska att de slutar tro på något alls.

Du ser konsekvenserna i klassrummet. När du undervisar om demokrati hävdar någon att ”alla politiker ljuger ändå”. Vid genomgången om andra världskriget ifrågasätter en elev Förintelsen baserat på något de sett online. Under en religionslektion påstår en annan att ”alla religioner är bara påhitt för att kontrollera folk” efter att ha läst en meme på Reddit och en annan hävdar att det är helt orimligt att låta troende delta i styrandet av vårt samhälle då de ”tror på låtsaskompisar som Mållgan”.

Det handlar inte om att de är dumma eller ointresserade. Tvärtom visar elever ofta stor nyfikenhet och engagemang när de diskuterar dessa ämnen. Problemet är snarare att de saknar systematiska metoder för att värdera information. De har svårt att skilja en vetenskaplig studie från en bloggpost, en ögonvittnesrapport från politisk propaganda eller etablerade fakta från kontroversiella teorier.

Samtidigt förväntar vi oss att de ska kunna ta informerade beslut som medborgare. De ska rösta, engagera sig i samhällsfrågor och delta i demokratiska processer. Men kan de göra det utan att kunna bedöma trovärdigheten i den information de baserar sina åsikter på?

Traditionell källkritikundervisning räcker inte längre. Att lära ut skillnaden mellan primära och sekundära källor är viktigt, men det hjälper inte när eleverna möter subtil desinformation paketerad som legitim journalistik, eller när de ser videor som ser autentiska ut men är AI-genererade.

Vi behöver verktyg som kan skapa realistiska träningssituationer, som kan simulera olika typer av vilseledande information, och som kan hjälpa eleverna utveckla en mer sofistikerad förståelse för hur modern desinformation fungerar. Det är här AI kommer in som en oväntat kraftfull pedagogisk partner. Det finns studier som visar att diskussioner med chatbottar har en reell möjlighet att avprogrammera de som tror på konspirationsteorier.

Låt oss se hur AI kan hjälpa till med denna utmaning. Här kan du i tre olika konversationer se hur en chatbot hanterar en orolig elev beroende på hur pass förberedd den är. Du kan gå direkt in till konversationen och fortsätta den, alternativt läsa konversationen bekvämt i ett inlägg på den här webbplatsen.

Konversation med assistenten Kritikern
Konversation Inlägg