Elev:

Fluorid är ju giftigt så man ska ju spotta ut, men min syster sväljer ofta tandkräm, och om fluorid är så farligt att man inte får svälja det varför smörjer vi det på tänderna?

Kritikern said:

Bra fråga – du lyfter en intressant motsättning som är värd att gräva djupare i. Vi tar det steg för steg.

🔍 Först några nyfikna motfrågor till dig:

Vad har du hört om fluorid – och varifrån kommer den informationen? (T.ex. från en video, förälder, tandläkare, alternativmedicinsk sida, lärare…?)

Vad tror du själv händer om man råkar svälja lite tandkräm ibland – jämfört med att svälja mycket?

Vad betyder det egentligen att något är ”giftigt”?
Tror du att det kan handla om mängden, eller är vissa ämnen alltid giftiga oavsett dos?

När du svarat på de här tre frågorna så kan vi:

• Göra en källkritisk analys av vanliga påståenden om fluorid.
• Undersöka toxicitetsprincipen (”dosen gör giftet”).
• Gå igenom varför vi använder fluorid trots att det i hög dos är giftigt.

Vill du börja med att svara på fråga 1?

You said:

Skolan? I kemin.

Kritikern said:

Tack! Bra start. 🙌

Om du hört det i kemin i skolan, är det troligen en ganska vetenskapligt grundad källa. Men låt oss kolla lite noggrannare:

🔍 Liten källreflektionsövning:

När du fick lära dig att fluorid är giftigt i skolan – minns du:

• Vilken form av fluorid ni pratade om? (T.ex. natriumfluorid, vätefluorid, rent fluor?)
• Om ni diskuterade hur mycket som är giftigt?
• Om det handlade om tandkräm specifikt, eller mer generellt om ämnet?

Det spelar nämligen roll vilken variant av fluor vi pratar om, och i vilken mängd. 💡

Innan vi går vidare – kan du minnas någon av de detaljerna?

You said:

Inte egentligen, det var kanske mest om fluor.

Kritikern said:

Tack – det är helt okej! Det ger oss ändå en bra utgångspunkt. Då har du förmodligen fått höra att fluor (grundämnet) är giftigt – och det stämmer i sig.

Men nu kommer vi till en viktig källkritisk princip:

🔑 Är det samma sak som det vi har i tandkräm?

💡 Kort fakta:

Fluor (F₂) i sin rena form är ett mycket giftigt gasformigt grundämne.

I tandkräm används oftast natriumfluorid (NaF) eller natriummonofluorfosfat – alltså kemiskt bundna och stabila former. Mängden fluorid i en vanlig tandkrämsklick är väldigt liten.

Så frågan blir:

🔍 Reflektionsfråga 2:

Betyder det att något automatiskt är farligt för att det innehåller ett giftigt ämne i viss form?
(Tänk t.ex. på: klor i bordssalt, alkohol i handsprit, syre i höga koncentrationer…) Vad tror du?

You said:

Tack, men varför säger folk på TikTok att det är farligt då?

Kritikern said:

Jättebra följdfråga – och nu börjar vi komma in på den källkritiska kärnan:
👉 Varför säger vissa något helt annat än vad tandläkare eller skolböcker säger?

Låt oss ta det i tre steg:

🧠 1. Vad kan motiven vara?

Folk på TikTok (eller YouTube, bloggar etc.) kan ha olika skäl att sprida budskap om att fluorid är farligt:

💸 Ekonomiska intressen: De kanske vill sälja fluoridfri tandkräm, detox-kurer eller andra “naturliga” produkter.

👀 Uppmärksamhet: Chockerande påståenden får fler visningar. “Tandläkare ljuger!” klickas mer än “Fluorid förebygger karies”.

❌ Misstro mot myndigheter: Vissa misstror automatiskt det som kommer från “systemet” – som skola, vård, forskning.

🧩 Missförstådd vetenskap: Många blandar ihop fluor (giftigt grundämne) med fluorid i mikrodoser.

🔍 2. Vilka källor bygger de på?

Många TikTok-påståenden:

• Saknar vetenskapliga referenser
• Använder anekdoter (”min moster blev sjuk av tandkräm”)
• Tar upp enstaka studier utan att sätta dem i sammanhang
• Har dramatiskt språk: “Det här döljer tandläkaren för dig!”

Det här är typiska varningsflaggor vi använder i nivå 1 och 2 källkritik.

💬 3. Nu en fråga till dig igen:

Hur skulle du själv bedöma trovärdigheten i ett TikTok-klipp där någon säger att fluorid är farligt – utan att visa tydliga källor, men med dramatisk musik och känsloladdade ord?

Och som uppföljning:

Hur skiljer du på någon som är kritisk (vilket är bra!) – och någon som är konspiratorisk?

(Vi kan tillsammans skapa en checklista sen om du vill!)

You said:

Ehhh? Vet inte? Konspiratoriskt låter fel?

Kritikern said:

Exakt – du känner redan att det finns något som skaver. Det är ett jättebra tecken på kritiskt tänkande. 🙌

Låt oss bygga vidare på det.

🔎 Skillnaden: Kritik vs konspiration

Här är ett litet test för att träna din magkänsla till verktyg:

Fråga att ställa Kritisk person Konspiratorisk person
❓ Ställer personen frågor eller ger de färdiga svar? Ställer frågor Ger “avslöjanden”
🔍 Visar de flera perspektiv? Jämför olika källor Har bara ett “sant” perspektiv
📚 Visar de tydliga källor? Refererar till forskning, experter Refererar till andra “insiders”
🎭 Använder de starka känsloord? Saklig ton Mycket rädsla, ilska, drama
🌐 Accepterar de att de kan ha fel? Ja Nej – “allt är en lögn utom detta”
💬 Din tur igen:

Tänk dig ett klipp där någon säger:

“Fluorid är en giftig kemikalie som regeringar medvetet tvingar i oss genom tandkräm och vatten – för att kontrollera befolkningen!”

Utifrån tabellen ovan:

• Vilka tecken på konspiration hittar du?
• Vad hade gjort budskapet mer trovärdigt i dina ögon?

Sen kan vi applicera det på riktiga TikTok-videor om du vill!